Personalutbildning i neuropsykiatri Norrköping

by Anne Lundin on april 13, 2013, no comments

kurs2

Sedan november 2010 tillbringar jag det mesta av min tid i Norrköping. Jag arbetar med att hålla utbildningar i neuropsykiatri för personal som arbetar i kommunens verksamheter för personer med funktionsnedsättningar.

Utbildningen består av sex dagar teori med efterföljande handledning vid sju tillfällen. Varje utbildningsgrupp består av 32 deltagare som delas upp i fyra grupper inför handledningen.

Utbildningens innehåll:

Dag 1:

Utbildningen startar med en genomgång av socialstyrelsens definition på funktionsnedsättning/funktionshinder och vikten av att använda korrekta begrepp när man talar om sitt arbete.

Vi går vidare med att prata om vilka funktionsnedsättningar som ingår i de neuropsykiatriska och vi pratar om orsaker och aktuell forskning. Efter det pratar vi om hur man har sett på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i ett historiskt perspektiv.

Vi tittar på vilka diagnosmanualer som vanligen används för att diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och går sedan igenom kriterierna för autismspektrumdiagnoserna.

Vi pratar om hur vanligt det är att personer med autism och andra neuropsykiatriska diagnoser har ytterligare en funktionsnedsättning även om de bara har en diagnos.

Vi går igenom diagnoskriterierna för AD/HD och närliggande diagnoser.

Dag 2: Vi fortsätter med diagnoskriterierna för Tourette syndrom och OCD. Efter varje avsnitt tittar vi på en film om aktuell diagnos. Syftet är dels att få en större förståelse genom att se och höra personer som själva har funktionsnedsättningen berätta om sitt liv och dels att få insikt i att, även om de personer man arbetar med har samma diagnos, så är det viktigt att se de individuella skillnaderna.

Deltagarna får, i en gruppdiskussion, läsa och diskutera fyra fallbeskrivningar. Uppgiften är att diskutera sig fram till vilken diagnos man tror personerna i beskrivningarna har.

Därefter går vi över till att prata om områden, utöver diagnoskriterierna, där personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ofta fungerar annorlunda än personer utan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Dag två hinner vi oftast gå igenom perceptionsavvikelser.

Dag 3: Vi fortsätter med det vi pratade om dag två. Vi går igenom central koherens, exekutiva funktioner, arbetsminne, ätstörningar och theory of mind. Vi pratar om stress och hur personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är mer utsatta för risken att drabbas av stress än personer utan funktionsnedsättningar.

Deltagarna får, i en gruppdiskussion, diskutera de fallbeskrivningar de diskuterade föregående tillfälle. Denna gång ska de titta på vilka områden, utöver diagnoskriterierna, som är vanliga att man har svårigheter med vid aktuell diagnos. De ska också diskutera vilka svårigheter de kan utläsa att personerna i beskrivningen har.

Vi avslutar dagen med att prata om kommunikation. Vi pratar om vad kommunikation är, olika sätt att kommunicera, hur personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ofta har svårigheter när det gäller kommunikation och vad man, som personal, bör tänka på.

Dag 4: Denna dag ägnar vi helt åt hjälpmedel, arbetsmetoder och arbetsmaterial. Vi pratar om problemskapande beteenden och går igenom ett par metoder för kartläggning som kan ligga till grund för att arbeta med problemskapande beteenden.

Vi går igenom PECS (ett sätt att lära personer med, framför allt, autism att kommunicera med hjälp av bilder), sociala berättelser, seriesamtal, bensininventering (en metod för att titta på energiåtgång och stress) och KAT-kit (ett material för att arbeta med känslor). Vi pratar om tidshjälpmedel och tydliggörande pedagogik m.m.

På eftermiddagen får deltagarna ägna en stund åt att gå igenom de material jag har med mig.

Dag 5: Vi börjar med en gruppuppgift som är en repetition av föregående tillfälle. Grupperna får fem fallbeskrivningar och ska välja en där dom ska hjälpa personen genom att använda sig av de metoder, hjälpmedel och material vi har gått igenom.

Därefter går vi över till att prata om lagar som påverkar och styr arbetet. Vi börjar med att titta på FN:s konvention för personer med funktionsnedsättningar. Fokus ligger på de artiklar som handlar om självbestämmande och rätten att delta i samhället på samma villkor som andra. Grupperna får diskutera dessa artiklar med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Vi pratar om LSS och även här ligger fokus på självbestämmande. Vi pratar om god man och förvaltarskap och att personer med funktionsnedsättningar har samma rätt till självbestämmande som personer utan funktionsnedsättningar.

Grupperna får diskutera självbestämmande ur olika perspektiv. Hur stämmer det som står i LSS, om individens rätt till inflytande över de insatser som ges, med verkligheten? Hur fungerar arbetet med genomförandeplanerna och finns det något i utbildningen som kommer att påverka hur deltagarna kommer att arbeta med dem när det gäller individens rätt att ha inflytande över det man pratar om? Hur ser det ut med självbestämmande när det gäller vardagen för de brukare deltagarna arbetar med?

Dag 6: Vi pratar om den makt man har när man arbetar med personer som står i beroendeställning. Vi pratar om skillnaden på etik och moral och vikten av diskussioner i personalgruppen gällande de etiska och moraliska dilemman man kan ställas för i arbetet.

Grupperna får formulera varsitt etiskt/moraliskt dilemma som de skriver ner på ett papper.

Resten av förmiddagen ser vi en film (Ben X). En stark film som belyser mobbing och svårigheten att bli accepterad av andra när man är annorlunda.

På eftermiddagen pratar vi om professionalitet och grupperna får diskutera ämnet kopplat till sina arbetsplatser. Dagen och kursen avslutas med att grupperna får diskutera de dilemman de formulerade på morgonen.